Metod

Detta ramverk utnyttjar generella metoder för att skapa och använda samverkanssystem. Några av de viktigaste beskrivs här nedan.

Förmågeutveckling

En av principer för denna systemutvecklingsmetod är att utgå från ett förmågeperspektiv. Dessa fömågor skapas utifrån tre olika utgångspunkter. En utgångspunkt är ett förmågeskapande som hålls samman av en förmågetråd där denna beskriver behovet av förmågor. Den andra utgångspunkten är ett förmågeutnyttjade som i sin tur hålls samman av en verksamhetstråd där denna beskriver tänkt eller aktuell användning. Slutligen skapas förmågor genom att först normalisera verksamhetsfunktioner som sedan sätta samman till förmågepaket. Dessa förmågepaket hålls samman av en resurstråd. Det är denna resurstråd som realiserar lösnigen på ett behov men även hur denna förmåga är tänkt att användas. Till detta systemtänk ges även möjlighet att en resurstråd löpande anpassar sig mot ställda förmågekrav.

Ett sätt att beskriva denna modell är att se tre oberoende systemutvecklingar som sammanstrålar i en förmågepool enligt följande figur.

förmågetrådar (Förstora figur)

Aktörsdeklaration

Ett sätt att beskriva denna aktörsdeklaration är att man relaterar två olika systemsyner med varandra via en standardiserad metod. Delarna i denna övergång består av:

  • en standardiserad och överlappande struktur vilket man ser i figuren som två linjaler
  • ett paraply av värderingsområden som man ser överst och nederst i figuren
  • en deklaration i ett antal steg

Centralt för deklarationen är en aktörsspecifik funktion (FuP) som normaliseras mot samverkanssystemets resurspaket (FiC).

deklaration (Förstora figur)

Värdering av behov och lösningar

Som stöd för värdering av en aktuell eller tänkt digital samverkan utnyttjas en generell metod som relaterar en målsättning med en lösning. Denna relation sker med stöd av en kopplingsmodell vilket framgår av figuren nedan.

Med denna metod kan man exempelvis stämpla en lösning: -Uppfyller kraven på informationsförsörjning.

deklaration (Förstora figur)

Systemkarta

Ett systemarbete för samverkan är vanligvis enklare om man har en handfull aktörer som samverkar. Men om nu antalet aktörer ökar behöver man ett systemmässigt sätt att dela upp samverkan i mindre delar. Nedanstående metod bygger på en övergripande uppdelning via en systemkarta i vilken man placera in tänkt verksamhetssystem. Utifrån denna placering skapas en omgivning kring verksamheten men även hur man sätter samman denna med stöd av förmågor och resurser. Syftet med kartan är att forma alla verksamheter utifrån en likartad syn på inre och yttre system.

systemkarta (Förstora figur)

Fördjupningar

Här nedan fördjupas olika delar av denna metod.